Vi körde nu till Knysna, som kallas ”The Heart of Garden Route” nere vid kusten och Indiska Oceanen. Här bodde vi på Monks, med perfekt läge vid vattnet i Knysnalagunen och utsikt mot Knysna Heads, de två klippor som skjuter ut från var sin sida om lagunens öppning mot havet.
På väg till Knysna gjorde jag och Amarins en spellista av musik från min dator, det blev mycket Pet Shop Boys eftersom spelaren i trucken började om från början varje gång man startade om den och inte hade någon shuffle-funktion.
Kåkstaden i Knysna
Vi åt lunch under bar himmel och fick lite olika alternativ på saker att göra under eftermiddagen – alla utom en valde att gå på kåkstadsturen med Orin.
Orin var lite speciell; han är en före detta rugbyspelare som efter en skada drog sig tillbaka från sporten för att bli guide. Han brinner för folket i kåkstäderna och är välkänd här.
Jag hade ju redan varit i tre andra kåkstäder – Soweto, Khayelitsha och den i Port Elizabeth, så jag fick lova att ge Orin min ärliga åsikt om Knysna efter turen om vilken tur jag tyckte var bäst.
Vi började turen med att gå runt i ett av grannskapen där Orin berättade om husen, levnadsvillkoren och kåkstädernas ursprung. Här gick vi in i en liten lokal butik och köpte en kartong bananer och godis, som vi sedan skulle dela ut på en förskola.
Sedan fortsatte vi till en lokal sheebeen, dvs lokal pub i kåkstaden, där vi njöt av en öl i solen på terrassen medan Orin berättade och svarade på frågor.
Jag och Han passade på och spelade en runda biljard, som jag förlorade. Jag skyller på den andra ölen vi tog…
Brother Paul
Orin tog oss vidare till en rastafari-koloni mitt i kåkstaden – jag visste inte ens att det fanns en sådan här – och vi fick träffa Brother Paul. En speciell kille som berättade om rastafari som religion, hur just rastafarisamhället fungerar och om deras längtan efter de gamla traditionerna som det berättas om i Gamla Testamentet. För er som inte vet så är rastafari alltså en religion baserad på Gamla Testamentet, med afrikanska drag från Etiopien. Bob Marley var ju den som fick rastafari att hamna i rampljuset och utsågs till profet.
Vi besökte en grundskola i kåkstaden, där man precis har inrättat ett skolmatsprogram. Skolan är inte finansierad bara av staten, utan även av privatpersoner och företag som t.ex. skänker datorer. Utbildning är enda sättet att komma ut ur fattigdom och kåkstäderna, så man arbetar mycket med att få föräldrarna att låta barnen gå i skola.
Skolmatsprogramet ska ytterligare hjälpa barnen få bättre hälsa och motivera föräldrarna att skicka barnen till skolan.
Sista stoppet på turen blev på förskolan, där vi gav bort bananerna och godiset till barnen. Vi lekte med dem i gungorna och det var en trevlig avslutning på en lång eftermiddag.
Under dagen hade vi fått se många aspekter av livet i en kåkstad och jag sa till Orin att jag ärligt tyckte att av mina fyra kåkstadsturer, så var detta den bästa. Hans brinnande engagemang och delaktighet gjorde det möjligt för oss att få ut maximalt av besöket!
Vi körde till Knysna Waterfront, där vi släpptes av medan Orin tog Laura till doktorn; hennes knä värkte och hon var lite orolig för det.
Jag köpte en vidbrättad panamahatt, ny piptobak och en bok att läsa – boken jag hade med mig läste jag ut redan i Kapstaden, fast den var runt 300 sidor. Vadå jag snabbläsare?
Det blev en tidig kväll, de flesta gick och lade sig runt 21:30-22:00, medan jag och ett par till satt uppe ett tag till och snackade, rökte och drack…